Bokbloggen HR 10 A

Vi bloggar om böckerna The return of hjärtans fröjd och Ingen grekisk gud precis

måndag 21 mars 2011

Andra inlägget - Ingen grekisk gud precis

Eftersom det var ett tag sen jag skrev mitt första inlägg tyckter jag att det är dags för mitt andra. Jag undrar över det som står i marginalen, angående hur miljön beskrivs i boken.

Jag tycker att det kan vara svårt att analysera och fundera över miljön i boken; Vad de olika miljöerna understryker. Om det förstorar eller förminskar olika händelser. Varför vissa detaljer nämns och andra inte, osv. Visst, frågorna kommer, men hur är det med svaren?

Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord. Så om bokens miljöer och händelser skulle ritas upp, med olika färgnyanser, hållning, placering av människor och andra detaljer mm, skulle det hela gå så mycket bättre. Jag tror nästan att boken skulle börja i ljusa nyanser och färgskalor, fast med ganska kraftiga markerade skuggor som vilar över bilderna, som omedvetet tynger ner bilderna. Dessa skuggor skulle få en att ana att det finns saker under ytan, att någonting kommer att framträda ur de glada och intetsägande "bilderna". Kanske att skuggorna sakta skulle ta över bilderna helt för ett kort ögonblick? Miljöbeskrivningen kan hjälpa till att belysa männsikornas sinnesställning, humör och förtydliggöra detaljer som man kanske inte annars skulle uppmärksamma.

Jag tycker inte att boken beskriver så mycket av miljöerna, utan mest berättar att hon går ut från skolan, går in på sitt rum osv, utan en särskild beskrivning. Boken tar upp den hon träffar, den hon ser, den hon hör, det hon tänker och den hon pratar med. Allting, känns det som, bygger på Laura. Det verkar som att det viktiga inte är miljöerna, utan hennes känsloliv.

Det kanske är skrivet så för att författaren vill lämna resten till läsarna, att de själva ska klura ut och avgöra resten? Varför? För att få oss mer engagerade? För att framhäva huvudpersonen i boken? För att betona en vilsen tonåring som inte har koll på omgivningen, utan bara på sig själv och sina känslor? Denna fråga ställde jag just för att jag tycker att boken bara snurrar runt henne, hennes känslor, osäkerhet, längtan och oförmåga att lösa saker. Eller kanske bara för att få oss att tänka till? Eller bara för att inse vad som prioriteras i boken?

I slutändan är det ju ändå vi, enskilda individer, som målar upp händelserna själva. Det är vi som gör oss egna uppfattníngar och intryck av det vi läser. Det är vi som styr hur stora och betydelsefulla bokens händelser och personer blir. Detta i sin tur styrs av våra uppfattningar, erfareneter, associationer, mående och av vår egen tankeförmåga

2 kommentarer:

  1. Helt rätt, jag har själv funderat på det!
    Jag håller med dig och tror som du skrev, att författaren vill fokusera mer på Laura och överlämna resten till oss läsare. Själv så har jag fått fram egna bilder om hur miljöerna ser ut under tiden jag har läst. Så om det är detta författaren fokuserade på så har det lyckats! :)
    Äääntligen kommenterar jag ditt inlägg, inte sant? :D

    SvaraRadera
  2. Helt rätt!
    Författaren utelämnar nog medvetet miljöbeskrivningar för att fokusera på Laura och hennes känslor. Det är mycket effektivt, man har lätt för att förstå boken, nästan känna vad Laura känner och verkligen förstå hennes problem även om jag långt ifrån alltid håller med henne.

    SvaraRadera