Bokbloggen HR 10 A

Vi bloggar om böckerna The return of hjärtans fröjd och Ingen grekisk gud precis

söndag 24 april 2011

Ingen grekisk gud, precis - Finalen

Anders Strandberg, en helt vanlig person som gör sitt jobb i skolan och hjälper de personer som har förmågan att göra något större att ta stegen ut i världen.

När man läser boken så skriver för fattaren ofta att Laura träffar på Anders på alla möjliga platser och till fällen, ” man kan tydligen inte gå och sätta sig på ett fik en söndag utan att en ny mattelärare dyker upp på just det fiket”. När man bara hör att han dök upp på just samma fik så börjar man att fundera men lite senare får man en ny uppfattning av situationen. ”- jag ska bara dricka en kopp kaffe. Jag ska gå på en film som strax börjar” vips så fanns det två förklaringar till varför han kom in på det fiket om inte tre, fyra anledningar.

Anledning ett: det beskrivs att det den dagen snöar och snöflingorna smälter på människornas näsor. Det kan bara betyda att det är kalt ute och det snöar. Ibland när det snöar kan det vara besvärligt beroende på hur vädret ser ut. Snön kanske öste ner i den lilla staden, det beskrevs inte. Det enda som var viktigt för författaren var att Anders Strandberg kom in på fiket och man fick ”smaka” på Lauras känslor då.

Anledningen till att författaren har valt att rikta in sig mera på känslor än på miljö beskrivningarna. Det tror jag är för att författaren tycker att man inte behöver miljön runt om för att få en känsla i kroppen på sig själv när man läser boken, och det stämmer helt. Men författare har missat poängen lite grann. Författaren kanske ville göra boken kortare men för att få flera folk att verkligen läsa boken så måste man beskriva miljön runt om, enligt mig. Ser man en däckare så beskriver man miljön först sedan känslorna man får att vara där sen kan man klämma in även känslorna man får när vissa personer kliver in genom dörren eller liknande.

Anledning två: han är kaffe beroende. När man är kaffe beroende som han måste man ta sig en kopp kaffe för att kanske vara vaken eller för att man är beroende helt enkelt. Man känner suget efter mera kaffe och då tar man närmaste fik för att få en kopp kaffe. Eller så kanske han har varit där förut och det är kanske hans favorit ställe för att det gör så gott kaffe där, man vet aldrig. Eller så ville han bara värma sig efter som att det var ju kallt ute.

Anledning tre: han ska kolla på film, han kan inte följa efter laura efter som att han skulle på filmen ju. Ett fik är ett bara ställe att slå ut lite dö tid på. Ta en kopp kaffe eller nått annat gott och sedan gå på filmen. Eller så kanske han väntade på någon på det där fiket som skulle komma för att de skulle kolla tillsammans på den filmen. Det kanske var Stefan vad vet jag. Det kan vara en bra mötes plats med.

Anledning fyra: slumpen, det är inte alltid som man följer efter folk när andra tror det. Kanske var det slumpen som fick dem att båda träffas där. För på skolan kan det inte vara slumpen för där är det bådas rätt at vara där. Båda arbetar ju där. Efter som att författaren inte har beskrivit i boken hur stor skolan är eller hur det mera detaljerat ser ut så är det lätt att ta andra slut satser till att de träffar varandra så mycket. Skolan kanske är jätte liten eller så kan den vara jätte stor men man har bara lektioner i en del av skolan.

Det är inte Anders som söker efter Laura istället är det Laura som är förälskad och söker efter Anders. Hela tiden får man höra i boken hur Laura tänker på Anders och fantiserar om honom. ”Anders Strandberg. Vilket stjärntecken kunde han vara född i?” När det skrivs om Anders och då bara honom är det hans situationer som han går igenom och dem har ingenting med Laura att göra. Så vem är det som följer efter vem?

Mötet med Stefan under lucian var en äkta stund då miljö beskrivningarna fick komma fram och Anders Strandberg var inte längre lika viktig som Stefan nu blev. Vi som läsare var hel bländade av författaren då den bara skrev om hur Anders dök upp här och där. Men då och då fällde författaren in några fina meningar om Stefan. Just under lucian fick man en riktigt stor beskrivning om Stefan och miljön och några starkare känslor en förut.

Det var så vackert i Lauras ögon att hon fällde en tår eller två. Då under bokens tid har laura börjat växa till sig. Hennes kärlek till Anders Strandberg har helt förändras enda sedan det chockerande framträdandet. Stefan var den sista person som Laura skulle tänka sig ställa upp på lucian.

Det är fortfarande fel att ta Lucian som start punkt, att det var då som Laura började få ögonen för Stefan. Men som jag skrev innan så har författaren fällt in några fina ord om Stefan tro det eller inte men redan på sidan 55 så kommer han fram som nått riktigt bra för första gången men det beskrivs för dåligt. ”på samhälls kunskaps timmen var det faktiskt riktigt trevligt att sitta i en grupp med Stefan och Jesper och diskutera brott och straff och lag och rätt”.

Det jag tror med det som författaren har gömt om Stefan är ganska själv klart, författaren ville visa på en riktigt underlig grej. Utan att vi ser det så är vi lika blinda som vi var i boken när vi läste den som vi är i verkligheten när vi är kära. Vi tappar ögonen för omgivningen och fokuserar allt mera på den man gillar just då. Vi glömmer de små detaljer som kommer att betyda en del inför nästa möte med en ny person och ny personlighet. Vi är människor, vi utforskar, vi konkurrerar och det har vi gjort sedan urminnes tider.

Att en person kan dölja så mycket om man inte har en bra kontakt med dem är hel otroligt. Alla är vi olika, men en då spelar vi ett rollspel vi tar på oss olika masker under olika tillfällen det beror på vilka vi är med. Vi har en helt annan mask på oss när vi är med våra tuffa kompisar och en annan när vi är hemma med våra föräldrar. Vi tar på oss en helt annorlunda mask till varje liten grupp/person som vi är med. En mask kan vara tuff för att inte vissa att man är svag. Den kan vara beskyddande för att visa att man bryr sig. Den kan vara blyg för att man inte riktigt vågar visa att man gillar någon. Men det är endast du själv som bestämmer hur många masker du vill ha med dig under resas gång.

Laura har alltid när hon och Stefan har gått i samma klass set en tuff mask på Stefan men nu kom en beskyddande och en lite mer blyg mask fram samtidigt. Det såg laura och med det vaknade hon och började få ögonen för Stefan.

Hennes livs situation var helt förändrad…

Boken var hel okej men saknade de större miljöbeskrivningarna som väcker mitt intresse för att traggla mig igenom en bok. Dem kom dock lite sent i boken enligt mig. Annars var den helt okej och ett plus i kanten ska den ha för det dolda budskapet som man kan spegla ut på sig själv genom boken.

måndag 11 april 2011

Tredje inlägget - Ingen grekisk gud precis

Nu när jag läst ut boken tycker jag att den blev riktigt bra i slutet. I börjar tyckte jag den var ganska irriterande, jag störde mig mycket på hur hon alltid träffade på Anders Strandberg och hur hon alltid tänkte på honom. Men nu i slutändan när hon började umgås med Stefan blev allt så mycket bättre. Det blev mycket verkligare än vad det var först.
Men om vi då tänker på vad författaren vill framföra med boken... är det kanske att vi alla är olika? eller kanske att vi alla får tycka och tänka som vi vill? Själv tycker jag att författaren vill försöka berätta att du som person får gilla vem du vill, du får ha vilka känslor du vill och inte låta någon stoppa dig, inte ens din vän.

Jag tror inte riktigt att det blev som Laura hade tänkt sig. Hon trodde att ingen la märket till att hon gillade Anders men så blev det inte riktigt. Istället blev det ett bråk mellan bästisarna Laura och Lena och det tog ett tag innan de blev vänner igen. Dock verkade det inte som att Anders riktigt förstod vad som pågick just för att han aldrig drog sig tillbaka utan alltid frågade henne om nya grejer.

Tillslut blev allt bra och jag är faktiskt nöjd med mitt bokval vilket jag aldrig trodde jag skulle.

torsdag 7 april 2011

Fjärde inlägget - Ingen grekisk gud, precis

Varför är boken döpt till Ingen Grekisk Gud, precis?

"Det var ingen grekisk gud som satt framför mina ögon. Det var inte ett åttonde underverk, kronan på all skapelse. Inte heller meningen med Big Bang eller evolutionen från de encelliga amöborna tills nu."

Av detta framkommer det att Laura inte ser Anders Strandberg som någon extra snygging eller som något stort och märkvärdigt, utan att han egentligen är en helt vanlig människa. fast kanske med en extra trevlig utstrålning. För grekiska gudar var alltid uppmålade som atleter, perfekta och vackra. Anders var kanske motsatsen till det yttre.

En annan tanke/ syn är att; Anders är någon hon sett upp till, tänkt på och eventuellt sett ett stöd hos. Allt vad hon kände och tänkte på honom så visste hon ändå att han inte var någon gud. Att han inte kunna begå underverk eller fylla det hon behövde eller det hon saknade. Han var ingen gud som skulle lyfta upp henne i svåra stunder eller någon som hon kan ge sin tro till. Ingen som hon kunde be till och som på något sätt skulle höra och se det.

onsdag 6 april 2011

Andra inlägget - Ingen grekisk gud precis

Nu har det gått en tid sedan jag skrev sist så det kanske är bäst att skriva lite nu...

I marginalen står det att jag ska blogga om miljön så antar att jag gör det.
Jag har inte upplevt att hon har beskrivit så mycket om miljön. Hon beskriver mer känslor än hur det ser ut i tex ett rum. Jag tror också att det är lite meningen i boken. Har hon mindre miljöbeskrivningar får hon in mer text om känslor som boken verkligen handlar om. Jag tycker inte att någon miljöbeskrivning behövs i just en sån här bok. I den här boken är det känslor som tar över miljöbeskrivningarna och det gillar jag.

söndag 3 april 2011

Tredje inlägget - Ingen Grekisk Gud precis

Jag måste erkänna att boken ändå inte var så tokig ändå, i slutändan. Även om boken kan uppfattas som lite orimlig, överdriven och kanske orealistisk så finns det ändå många tankar och detaljer som är tänkvärda.

Att överdriva en text kan vara ett sätt att betona och understryka det som ska fram. Sedan beror det på personligheter också. Vad man tycker om och hur man uppfattar det som skrivs. I vissa fall har författaren på detta sätt betonat känslor, intryck och händelser som inträffat Laura. Visst, emellanåt kan man bli lite irriterad men samtidigt har det en viss charm. Författaren har en del poänger. Till exempel det här med vänskap, förhållande till föräldrar, mm. Det kom ju en del funderingar på hur Lauras och Lenas vänskap egentligen var och jag kommer ihåg att jag var irriterad över att Lena jämt satte upp normer och regler som skulle följas. Sedan kom det ju fram olika förklaringar på detta beteende; tydliga eller mer som antydningar. Allting beror ju på någonting. Det brukar ofta finnas ett skäl till de saker man säger och gör. Skäl till varför man är som man är. Sedan varierar ju dessa; det kan vara från att hävda sig själv, att vilja bli sedd, hitta sig själv, gammalt inrutat mönster från sin barndom eller ett sätt att försvara sig. Det finns oräkneliga många skäl till varför man agerar på just det sättet. Vi är så komplexa att det inte går att sätta en så kallad "diagnos" på varför.

Boken har många budskap tror jag, eller önskar jag i alla fall. Jag tror att boken vill förmedla:

· Att allt beror på någonting

· Att vara sig själv och inte försöka vara eller ge intryck till något annat

· Att det inte är fel att ställa sig frågor och ”kritiskt granska” olika saker. Till exempel granska andras motiv eller ens egna tankar, speciellt då om man tänker för mycket.

· Inte dra förutfattade meningar

· Att börja tänka själv, på sitt liv, sina kompisar, hur vi behandlar andra och oss själva osv.

· Att våga bryta mönster och pröva sig fram

Det viktiga är inte prylar, oss själva, karriär och mm utan människorna runt omkring oss. De som skapar våra erfarenheter, upplevelser, glädjeämnen och sorgebekymmer. Människorna runt om oss är de som formar oss. Jag instämmer i ordspråket; De som umgås med de visa blir vis men de som umgås med de enfaldiga går det illa.